ChockladSpindeln

Jag har suttit framför skärmen ett bra tag. Vet inte vad jag ska skriva. Tänkte skriva något omoget... Men jag ska inte göra det. För varken du eller jag förtjänar det. Vad kan jag säga? Jag lever mitt liv. Och du ditt. Det finns inga regler längre. Men jag vet att det finns moral, och jag bröt mot den. Omedvetet. Förlåt. Och jag vet att du inte lyssnar på det. Men det är det enda jag kan säga och jag säger det som ett svar till dig. Förlåt. Allt kunde gått smidigare. Hade jag sett dig hade jag betett mig på ett annat sätt, för jag vet att du förtjänar det. Du har hört mina ord. Jag har hört dina... Uppklarar säkert inte saker. Men detta kändes bättre att skriva än vad jag egentligen hade i tankarna. Förlåt