ChockladSpindeln

Dagen har varit väldigt soft. Teater hela dagen faktiskt. Klockan 08.30 började lektionen med teater och vi fick våra nya uppgifter. Nu ska det filmas. Nina frågade mig hur det gick med "Anpassa Dig!"-filmen som jag skulle klippa ihop. .... Men jag har ju inte fått filmen än. Filen är överförd på en media-lärares konto som jag inte får tag i och samma media-lärare har även pratat med min klassföreståndare, teater-lärare Henrik. Henrik glömde lite och jag har inte haft något att jobba med. Nu förväntar de sig att jag snart ska vara klar. Detta var förstårs en frivillig uppgift, men som jag tog på mig. Så minst hälften är säkert mitt fel. Inget bråk över detta såklart, men blev en smula irriterad på egen hand. Kändes bara som jag inte ska ta hela kakan för detta. Men jaja, ingen blev skadad.

Sedan såg vi live-sänd balettföreställning från GöteborgsOperan. Det var Törnrosa... enligt de i alla fall. Jag måste be om ursäkt, men jag kunde inte se Törnrosa-temat någonstans. Jag, Linda, Tistel och Linnea smet i pausen. Jag, Tistel och Linda fördrev sedan tre-fyra timmar i stan tillsammans med Helen och Julia på Rådhus-Cafét. Kände mig nyttig med att ta en macka (räk-macka, faktiskt) medan de andra tog söta bakelser... fast det såg väldigt, väldigt gott ut.

Klockan 16.15 skulle teatern på Studio32 börja, men blev "konstigt nog" försenad. Inte första gången, men inte hela världen. Fick satt både första och andra scenen jag är med i. Texten satt inte helt, men känns att jag börjar bli bekväm i rollen och i de scenerna vi övat på denna långa tisdag.

Något som känns härligt är att för bara några månader sedan hade jag glömt värdet i teater. Jag var aldrig pepp, inte för fem öre. Nu när vi börjat jobba på allvar på Studion så känner jag en kick. Betyder att jag faktiskt bryr mig. Att jag har något att engagera mig i och som får mig att må bra igen. Efter allt som har hänt kändes det som jag var drog-påverkad när jag lämnade studion för veckan. Det var en sådan härlig känsla. Jag har insett igen varför jag spelar teater. Det är mitt liv och (jag säger det inte för att jag har ett ego, för det har jag inte) men jag är bra på det. Det känns i kropp och själ på scenen för jag är lycklig.

Fick ett nytt manus av Anette, gamla bortsprunget. Om någon har sett det, så säg gärna till.
Pössar från mig och ge kärlek till varandra<3

Jag vill ha min egna Angel. Känner mig ensam nu.