Min Nystart!

Yes! Hoppat över till en ny blogg!

EnsamSoldat

Odödlig och fixar allt! ....

Jag har väl egentligen inget att skriva. Vill bara fylla ut min ensama blogg med flera (betydelsefulla?) ord. Ser fram emot veckan... Not. Om denna inte dödar mig så är jag fasen odödlig!
Måndag:
Samhällsläxa
Svenska C inlämningar
Kolla balklänning
Tisdag:
Utvärdering av slutproduktionen
Måste lämna in Bildboken
Arbete med produktionen "Krig på tredje våningen"
Onsdag:
Svenska Tal (?)
Svenska redovisning av en roman vi inte fått information om
Mera Nutidakonst uppgifter
Torsdag:
Ev. Muntilgt, Nationella i Engelska B
Arbete med produktionen "Krig på tredje våningen"
Fredag:
Nationella prov, uppsats i Engelska B
Utanför ämnet: Jag är en stolt storasyster<3

REC

I remember the fotograph on the shelf over the bed.
I remember the cheering
I remember the protection
Disgusting, slut, hero, royalty
You deleted it.
You didn't
and neither did you.
Wait a minute...
Now you did
I want to wear sunglasses
Even at night.
People talk. A lot. Words come around, disgrace.
But what does it mather?
And....Action!
Recording... Recor... Re-reco... Rec

Rubiks Kub

Jag vrider och vänder
Jag ångrar mig
Twistar in det
Blandar ihop
Tappar bort mig
Släpper inte taget
Försöker rätta till
Det slår knut
Detta är min rubiks kub.

Dooshbags

Jag är en hemsk människa och svär på att jag kommer födas som en toalettborste i mitt nästa liv. Vad jag gjort tänker jag inte nämna. Vill ju fortfarande att ni ska älska mig och min blogg. Lite i alla fall.

Jag ska dra en synonym vi alla känner till -Twilight. Bella vill ha sin Edward, Vampyren. Alla tjejer vill ha sin vampyr. Vampyren som vill beskydda henne, göra allt för henne, skämma bort henne, dö för henne. Jag är en av de tjejerna.
Men Dean Winchester har ett citat som följer: "These aren't vampires, these are dooshbags". Och han har helt rätt.

Jag blir inte ihop med någon om jag inte är säker. Jag hittar inte någon att satsa på om jag inte är hundra på det. Och det är just det. Det finns bara en jag givit mitt hjärta till helt. Nu har jag äntligen fått tillbaka det, med lite problem och hjälp på vägen. Dessa problem har jag inte hanterat bra och jag är ytlig och barnslig. Folk skrattar och tycker det är charmigt. Men hur kan ett krossat hjärta vara charmigt?

Jag behövde någon att sikta in mig på. En person som såg mig för den jag var och inget annat. Inget gulligt ansikte och ingen "sexig" kropp. Att han såg mig. Tror jag hittade honom. Eller att han hittade mig, jag är inte säker. Inget hände och kommer nog inte hända för att jag är en idiot. Jag har gjort det ganska klart att jag inte är söt och oskyldig längre. Vem skulle vara intresserad av det?

Märker att bloggen nästan blivit en dagbok istället för en blogg. Hoppas ni inte har något emot det och hoppas inte jag ångrar mina ord.

Inte andas in Samma luft...

Vill bort härifrån. Jag orkar inte längre. Ush, vad emo jag låter, men det är sant. Jag vill inte vara här längre. Jag vill resa iväg, försvinna, och aldrig mer synas till.
Jag vill träffa andra. Jag vill hitta nya banor och rutiner att gå in. Jag vill se nya platser få nya plikter och större ansvar. Jag vill kunna leva ett alldeles eget liv och vara lycklig. Är det för mycket begärt?
Fast ska inte klaga. Saker och ting kommer hända. Det vet jag. Jag kommer inte vara kvar här för alltid. Bara inom några månader, efter studenten komemr jag resa med mina älskade vänner<3 Två veckor tillsammans utan gränser! Hoppas hitta ett jobb i Norge. Bosätta mig där någon månad och tjäna fina pengar:) När jag kommer hem blir det mer pluggande. Ska läsa upp Matte C så jag kommer in på universitetet i Karlstad. Då står jag kanske entligen helt på egna ben.
Så om ett år... då j*vlar!

SvC

Just nu sitter jag här på SvC och har väldigt tråkigt. Lika tråkigt som detta inlägg kommer bli. Jag har bara detta som ett tidsfördriv just nu under pausen

...som tog slut nu, fasen.

552

Jag förväntade mig inte något allvarligt. Jag förväntade mig inte kärlek eller något djup. Men jag förväntade mig att bli sedd och inte ens det blev jag. Du är just nu det värsta. Jag hatar allt och det jag hatar mest är att jag ställt upp för dig. Alltid. Och du kastar iväg mig som en docka som tappats i en lerpöl.
Jag satt och skakade, klättrade på väggarna. Var tvungen att komma ut från mitt lilla rum och trånga lägenhet. Jag gick ut. Det är mörkt men jag brydde mig inte. Jag har inte bra kondition, men som helst kan intyga det. Men jag gick så fort att jag brann. När jag kom ur synhåll och på mindre isigt underlag för fötterna sprang jag. Jag skrek och svor och sprang. JAG HATAR DIG.....JAG ÄR DUM I HUVUDET ... JAG HATAR DIG!.... sedan stannade jag och såg efter mig. Jag borde gå hem innan mamma undra vart jag tog vägen. Så jag sprang igen utan att skrika.
När jag hade kommit hem stannade jag. Jag skakade inte längre men benen darrade. Jag var inte trött, kunde gärna sprungit en kilometer till. Jag hade sprungit så mycket i ilska att jag inte ens märkt att jag blivit trött.
Bra dag och perfekt avslut på den också.... men vet du vad? Jag tänker inte få självmordstankar, för jag kan ta vara på mig själv och en sömn borde räcka för att må bra igen. Vet du varför? För jag är inte som dig.

Skola, intressen, nyheter, händelser, bal och livet

BLAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHH
Har egentligen inga ord för det. Stress är ett helvete. Jag orkar inte. Och jag släpper taget om allt. Det enda jag bryr mig om just nu är teatern. Den får mig på fötter och får mig att arbeta. Jag har ingen förklaring till varför, det bara är så, för jag älskar det mer än någon annan. Vi arbetade igår med det i nästan tre timmar efter ett långt skolpass och jag kände hur jag blev piggare. Allt var bra och jag brann i hjärtat.
Jag sökte in till teaterhögskolan och nu har jag officiellt fått en plats under antagningsdagarna. Det känns underbart men samtidigt så nervöst. Har redan planerat vad som ska sägas och göras, allt. Vi får se hur det går.
Kyss och smek, söndagsstek! ;)

Allt

Jag har väldigt tråkigt idag. Har varit hemma på grund av en mega stor smärta i halsen. Så illa så man inte kan svälja. På detta har man fått feber. Sov bort den igår så idag var jag tack och lov feber-fri. Så jag får pallra mig till skolan imorgon.

Jag lovade Julia att affischen till vårat projektarbete skulle bli klart idag. Jag satte igång datorn och slappade lite. Tänkte: "Jag har ju hela dagen på mig!".... Dagens tips: Tänk aldrig så!

Jesper har krashat sin skoldator så nu blir han tvungen att använda sin privata. Detta innebär att han måste ha sin strömsladd som jag har lånat på grund av att min egna har glappat sönder. Så nu idag skulle han ha tillbaka den. Min dator har slitits sönder på batteriet så den klarar sig max 5 minuter innan den dör helt. Så jag har inte kunnat göra ett piss med projketarbetet och min dator. Sitter på pappas stationära dator nu. Har köpt ny strömsladd och hoppas den levereras snarast. Måste använda min dator. Klarar mig inte utan den!

Mobilsladden är borttappad -igen. Så om folket inte får tag i mig så vet ni varför. Försöker lösa detta otroliga problem!

Mitt klago-inlägg för idag ;)


Bara för hon är sötast <3


Som på film

Jag har inte yttrat ett ljud på jag vet inte hur länge.
Jag har ont i halsen.
Tankarna snurrar och vägra komma ut.
Gotta' gotta' be down, becuase I want it all.
Skolarbete väntar
Tolkningar förfrågas
Svar krävs och blir lämnade orörda
Vill skriva svar till er
Saker och ting förändras
Vem är jag?
Jag var snäll
Jag var glad och skrattade
Nu är jag två personer
Jag är glad
men när ingen ser finns hemligheter ni inte vill veta

Önskar bara allt kunde bli som förr igen
Fast ändå inte


Varför jag är en bitch

Personer tar kontakt med mig. Pratar med mig och ber mig att lyssna. Där ligger inte problemet. Jag ställer gärna upp för er och finns här om ni behöver min hjälp. Vill ni bara att jag ska lyssna är det lugnt. Jag nickar med och tröstar er. Men vet ni varför jag blir sur när sånna här samtal kommer upp? För ni ber mig om hjälp.

Den vanligaste frågan lyder: "Vad tycker du jag ska göra?"
Mitt svar till er: "Gör något åt det!" (plus tips och tankar till er beroende på situation)
Erat svar tillbaka: "Men jag vill inte"

.....?

Hade ni föreställt er något annat svar eller? Skulle jag sagt "Sitt i soffan, på med mjukisbyxor och tröstät!" ..? Säg inte till mig att jag är en bitch som säger till er vad som bör hända. Lyssna eller skit i att prata med mig, för jag orkar verkligen inte mer. Jag har mina egna problem att ta hand om och jag försöker verkligen ta mig igenom det. Undrar om ni gör detsamma?

God jul i efterskott! Hoppas erat år blir lyckat:)


Detta inlägg får mig att förlora läsare, eller hur? ... nja, what ever. Tror ingen läser ändå :)

Allt jag inte är

Jag skriver nog detta inlägg för att det är sent. Så jag ber om ursäkt redan innan. Jag vill skriva allt som jag känner, tycker och tänker. Men gör jag det kommer folk tycka jag är knäpp, konstig och patetisk. Så jag skriver istället det som är normalt. Det ni vill höra.

Jag mår bra! Jag har släppt tankarna ur mitt huvud. Jag går vidare med mitt liv. Jag känner mig omtyckt och omhändertagen. Jag nynnar hela tiden och ha en lust till att göra saker. Jag gör inte alls dumma saker, jag super mig inte full för nöjets skull. Jag hittar inte första bästa killen och har roligt... Jag är förståndig och träffar kompisar och skrattar. Jag duschar bara en gång per dag, för det räcker. Jag behöver inte spola bort sproblemen. Hjärtat är fyllt med värme och jag mår bra!

......

Ni tror på det alltså? Jo, ett leende kommer man långt med vet ni ;) glöm aldrig det


Smidigt Frodo....

Jag har suttit framför skärmen ett bra tag. Vet inte vad jag ska skriva. Tänkte skriva något omoget... Men jag ska inte göra det. För varken du eller jag förtjänar det. Vad kan jag säga? Jag lever mitt liv. Och du ditt. Det finns inga regler längre. Men jag vet att det finns moral, och jag bröt mot den. Omedvetet. Förlåt. Och jag vet att du inte lyssnar på det. Men det är det enda jag kan säga och jag säger det som ett svar till dig. Förlåt. Allt kunde gått smidigare. Hade jag sett dig hade jag betett mig på ett annat sätt, för jag vet att du förtjänar det. Du har hört mina ord. Jag har hört dina... Uppklarar säkert inte saker. Men detta kändes bättre att skriva än vad jag egentligen hade i tankarna. Förlåt

I'm the sleepless sleeper

Jag vill vara hemma. Jag vill strunta i skolan och leva fritt. Sådär som man kunde göra när man gick på dagis. Jag hör hur min lillebror klagar på läxan han fått när han ska färglägga en bild under en vecka. Jag kan inte låta bli att bli arg. Självklart visar jag det inte. Men arg blir jag. Inte på honom... Men att jag är förbi den tiden.

Ibalnd blir det för mycket. Folk drar i mig. Var med mig! Var med mig! Kan vi hitta på någonting Moa? Vart ska du sova? Vill du sova hos mig? Varför är du inte här? HÅLL KÄFTEN!

Frågorna yr i huvudet och jag vet inte vart jag ska ta vägen längre. Utanpå ser ni ett leende och ett vänligt svar tillbaka. Inuti håller jag för öronen, sjunker ihop till en köttbulle och gömmer mig i det mörkaste hörn som finns.

I mitt hörn finns igen stress. Jag behöver inte göra något jag inte måste. Jag behöver inte träffa folk. Och det viktigaste av allt -Folk saknar mig inte där. Där är jag ifred. Där kan jag skrika, gråta, skratta, svära och till och med handla som jag vill.

Förr ville jag bli saknad av bara en enda person. Men den tiden är förbi. Jag kastade bort den och gömde det långt inne i mitt hjärta. Ganska skönt när jag tänker efter. Nu har jag ingen som saknar mig längre.

Men det betyder också att jag inte har någon hos mig som kramar om mig. Ingen som delar sin värme med mig och ingen som lägger sig i mina problem.

Men det är min egna värld. I verkligheten har jag personer som faktiskt bryr sig. Och det är jag tacksam för! Jag älskar er! Jag vet att jag skulle bryta ihop och faktiskt få min värld sann om ni inte fanns. Jag tackar för att ni står ut med mig, tar hand om mig och älskar mig för den är är! Jag är depp för det mesta. Men med er är jag söt, glad och oskyldig. Jag älskar er<3

.... vilket förvirrande inlägg -.-

Om

Min profilbild

Moiz

RSS 2.0